Snö är en klurig företeelse. Det är förvillande vackert, men gömmer alla isfläckar mycket skickligt. Det är uppfriskande ljust, men fungerar precis som regn när man kommit inomhus (eller ombord på bussen). Trots att termometern visar -0°, så är det svinkallt att vara ute i snöandet.
Jag gillar snö, från rätt sida glasrutan.
Och så sent jag kom i säng igår. Och så mycket jag känner det nu. Och vilken fantastisk vän jag har. Och så arg jag blir när jag hör nyheterna (varför kan folk inte komma överens?).
Jag har inte kommit in i det här än. Det är trögt. Men det är torsdag (skumt, igår var det ju måndag).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar