Jag skulle vilja påstå att det inte är helt normalt att betala 350 (tror jag det var) kronor för att sedan sätta klockan på halv sex, åka hemifrån halv åtta och räkna matte (och lite annat) fram till halv fem. En lördag!
Men jag har väl aldrig påstått att jag, eller någon annan, är normal.
Det jag är mest orolig för är tystnaden. Jag är lite rädd för tystnad. Och tyst kommer det vara. Mycket tyst. Mycket, mycket tyst. Knappnålstyst.
Annars tror jag inte det är några problem. Det är ju inte ens en hel arbetsdag. Jag får äta godis. I morgon får jag sova precis hur länge jag vill (med reservation för att jag får besök klockan 17, kan ju vara bra att ha vaknat till dess). Tiden går fort när man är under tidspress (är detta positivt?). Tiden går också fort när man har roligt, det hjälper dock mig en dag som denna. Jag behöver inte känna att jag sovit bort hela helgen. Jag får ingen chans att spendera massa onödiga pengar på onödiga saker. Jag behöver inte städa.
Kanske ska jag göra högskoleprovet oftare.
En annan sak jag är orolig för (fast kanske inte riktigt på allvar) är att jag ska få utstående öron av mina glasögon. Det vore ju tråkigt. Svårt att sminka över.
Kom igen då, Högskoleprovet! Slå mig om du törs!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar