En klackspark eller två

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen; det finns inga genvägar till ett snabbt internet. Därför har jag ett långsamt.

Dessutom har jag hämtat mina nya ögon. Mina nya, röda ögon. Det känns bra. Det mesta känns bra. Jag tar ingenting på fullt allvar och det känns bra. Är det så man gör, alltså? För att vara nöjd. För att vara tillfreds. Kan det vara så enkelt? Kan jag ha kommit på lösningen?

Det är nog dags att sova nu. Sömn är en bristvara. Tid är en bristvara. Sömn är inte prioriterat. I natt blev det fyra timmar. Men jag är ju nöjd. Så vad gör det att jag sovit så lite? Vad gör det att jag kommer sova lite och sova lite och sova lite? Jag är nöjd. Jag har inget att inte vara nöjd med och jag sover precis så lite jag vill. Jag slösar bort min tid på annat precis hur mycket jag vill. Jag gör precis som jag vill. Och jag är precis så nöjd jag vill vara. (Det är så enkelt som det borde vara)