Jag har fått en lös tand. Eller en sårskorpa. Eller ett virus. Kanske träningsvärk. Eventuellt är jag är aning insnöad. Men vi får se. Det är ju bara måndag.
Annars då? Jovars, det knallar och småspringer. Lite trött. Eller mycket. Kanske helvetiskt trött. Och till det kan vi även sluta stressad. Mer eller mindre utan anledning. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen; det finns inga genvägar till det perfekta ljudet. Eller så skulle jag säga; så mycket att uträtta, så lite tid. (Så mycket att känna, så lite utrymme)
Hur som helst har jag tre mer eller mindre normala dagar att klara mig igenom. Sedan blir det lite andra bullar. En psykisk semester.
På tal om semester finns det en sak som irriterar mig. Det är det fina uttrycket "hemester" (semester hemma). Och detta utryck innebär alltså inte att semestra i sin lägenhet eller i sin stad, det innebär att semestra i sitt land. Jag undrar varför de ska kalla det hemester. "Semester" är ju inte en beteckning på vart man är utan snarare på att man har en betald ledighet. Har jag fel?
Jag tror jag har bestämt vilken metafor jag ska använda. Träningsvärk. Jag har fått träningsvärk. Antagligen kommer det gå över om ett par dagar. (För att antagligen inte vänta på sig allt för länge igen. För visst är det väl lite härligt med smärta?)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
I eget tycke anser jag att semester dock även kan vara obetald. Yaoo!
Jaa du, min mamma, det är mycket möjligt. Men rent tekniskt tror jag faktiskt att det heter obetald semester eller ledighet om det inte är betald semester. Men vad vet jag? Mamma vet ju bäst, så jag litar på dig :D
Skicka en kommentar