God natt då. (Eller god kväll, för inte fan är det natt!)

Om en liten stund ska jag gå och lägga mig. Jag skulle ljuga om jag sa att det är för att jag är trött (vilket löjligt uttryck!).

I morgon börjar jobbet och slutar livet.

Nej, så illa är det inte. Jag tror jag hyser ett försiktigt hopp till framtiden. Det där hoppet jag alltid har. Det där "i morgon blir det bra"-hoppet. (Som följs av "idag blev det inte alls bra"-besvikelsen)

Det här blev inte alls som jag tänkt mig. Det mesta faktiskt. Men jag badar mina vinflaskor i badkaret (för att känna att jag lever?). Och dricker mitt te.

Nu ska jag lansera en idé som, teoretiskt, skulle lösa två av mina största problem; brist på harmoni och ökande kroppshydda. Bristen på harmoni kommer till stor del av att jag aldrig kan slappna av i mina stackars hjärnsubstanser (tror jag (hoppas jag)) och den ökande kroppshyddan beror på brist på träning. Alltså: jag sparar allt ältande, grubblande, funderande, all onödig hjärnaktivitet som skapar disharmoni och kanaliserar det i en eller två mycket intensiva avfrustreringspromenader i veckan.

Det lät inte alls lika bra nu som när jag var ute och avfrustreringspromenerade förut.

Men jag måste ge mig kredit för denna dag. Trots att jag var ute och härjade igår och jag hela dagen har vetat att jag ska upp löjligt tidigt i morgon för att jobba har jag skött mig fint. Jag gick upp (bara det, liksom!) och åt frukost. Bra frukost. Jag gjorde mig ordning och packade en liten kasse med bok, högskoleprov filt och vattenflaska. Sedan tog jag min fantastiska cykel (som för övrigt möjligtvis ska ta mig till jobbet i morgon) och cyklade till en kaj. Där satt jag och läste den goda boken, och gjorde del ett av ett gammalt högskoleprov. Delen med diagrammen. Sedan cyklade jag hem. Lagade mat. Åt mat. Tittade på tv, men bara lite. Tittade på lite dvd. Konverserade med Bettan. Gick ut och avfrustreringspromenerade. Kom hem. Duschade. Åt lite till. Diskade. Satte mig här. Det är väl en ganska bra dag (under omständigheterna (som uppenbarligen är väldigt omständiga))

Fast det jag är mest nöjd med idag är mitt tålamod. Bra, Emma. Bra.

Nu tog mitt te slut och det blev sängdags. Typiskt! Vi som hade det så trevligt här. Jaja. Vi får väl fortsätta en annan dag.