Idag känner jag mig mycket fåfäng. (I vanliga fall är jag ju inte det mista fåfäng.) Jag tror jag ska satsa på en lite modespegling (mitt mode, alltså) (kanske andras också) (kanske skiter jag helt i det)
Jag känner mig också lite förkyld. Mest snorig. Snor, snor, snor. Bredvid mig har jag mina vänner Bafucin och Nasoferm. Vi gillar varandra.
Jag känner också att jag har lite mer ont i örat idag. Skulle ju kunna starta en blogg om mitt öra. Bara mitt öra. Och den skulle kunna heta "mitt öra". Jag är så påhittig. Ja, det är jag faktiskt. Även om det inte direkt märks.
Ör-ontet kan bero på att jag, mycket klyftigt nog, lade huvudet, med örat först, ganska hårt mot armstödet på min soffa igår. Kan också bero på att jag har ett hål med en ring i, i örat. Kanske. Att någon tog tag i mitt brosk med en tång och körde igenom en ganska tjock nål (kanyl?). Kanske. Man vet aldrig.
Åter till modet (som ett lejon): Jag har väldigt snygga byxor på mig, en rivningskula av plast runt halsen, nymålade naglar (ja, jag har än en gång målat naglarna på lunchen) och en runtig skjorta. Oj, så precist. (Det där kändes konstigt att skriva)
Jag ska nog inte bli mode-bloggare, om det där är det enda jag kan åstadkomma. Jag ska nog inte bli öron-bloggare heller, verkar ganska tråkigt. Kanske borde hålla mig till det jag är bra på: svamla. Jag är en typiskt svammel-bloggare. Vilket fint epitet!
Känns (idag har vi stora kännar-dagen) skönt att inte åka hem efter jobbet. Känns skönt att åka till min kära symbios. Som the god old days (så länge sedan som i sommras, faktiskt (eller för två helger sedan)). Jag är hur som helst glad och så. Det är nog bara det jag vill ha sagt.
Jag är glad! (Tänk att det var så enkelt.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar