Vi skulle kunna säga att jag är trött. Men vi skulle också kunna säga att koffein är min vän och jag inte är lika trött då.
(Kolla, det blev minsann ett inlägg idag också. Kanske två till och med, vem vet?)
Jag känner mig lite uppgraderad. Lysande och utmärkt. Och så där. Sådär.
Skulle det inte vara ganska skönt att sova lite? Jo. Faktiskt. Jag tror jag är en av de där människorna som behöver det. Sömn. Och annat också. (Skor?)
Nej. Vad jag tjatar. Det blir lite som när man (jag?) helt plötsligt inser att man (jag?) egentligen inte vet hur man (jag?) gör det man (jag?) gör. Det ska sitta i kroppen. Inte i huvudet. (Tur för mig, jag är ju blondin, har jag hört)
I fingrarna. I magen finns mat. Bakom mig finns en tavla. Och under mig bor jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar