Egentligen tycker jag inte att det är så viktigt, men det ligger väl i generna.

Jag kan tycka att det är lite besvärande att min vecka är full utan att jag ens hunnit titta på den. Jag blev förvånad. Inte förtjust. Besvärad. INTE förtjust.

Av någon anledning fick jag för mig att godis är gott (ja, det var jag som var först med den idén). Förstås undrade jag varför (jag undrar ju alltid varför). I samband med att jag tittade ut tror jag att jag förstod.

Vintern är en hård tid. Då det blåser in mellan plankorna i dörren. Snön ligger så tung på taket att det nästan ger vika. För att ta sig till vedboden är det plogning som gäller. Varje gång. De sista morötterna har frusit fast i marken. Vintern är en hård tid.

(Ja, jag lider)

Kan det inte vara ganska trevligt? Det finns ju mycket som kan vara ganska trevligt. Helgen var trevlig (mycket trevlig). Vintern är det inte. (Insnöad? (Om jag gör!))

Hade funktionen "hitta den vanligast förmedlade känslan i denna blogg" funnits, och jag hade velat använt den (eller någon annan), hade nog sökresultatet varit:

Ofokuserad.

Ja, så måste det vara. Enkelt, bekvämt och allt det där.

(Jag återkommer till den där balansen. Självförakt?)