På tåg 444 mot Stockholm C

Varför ska det alltid vara så kallt på tåg? Och varför har Falk-öping en trana som symbol?

Jag ställer mig viktiga frågor på väg till Stockholm.

Kvinnan bredvid samordnar folk och de två bakom mig pratar om gamla tågluff i Europa, hur de blivit bekväma som gamla och har även högläst sina biljetter.

Varför bygger de så stora lägenhetshus precis vid spåren i Skövde? Det är väl dumt?

Det var dumt att jag inte tog med mig paraplyt. Det regnar visst i Stockholm. Kanske får jag helt enkelt spendera hela lördagen i sängen. Låter i ärlighetens namn inte helt tokigt. Dessutom hörde jag att det bästa sättet att följa det däringa bröllopet var via tv.

Med det är ju inte du är här.

Jag tror att mitt bloggande har blivit lite twittersmittat. Kanske är bra. Jag har hört att dagens ungdomar inte tycker om långa texter. Och om det är någon jag vill vända mig till så är det ju dagens ungdomar.

När jag lämnade Göteborg var staden lite invarderad av hårdrockare, punkare och emos (eller om alla var emos) (på tal om dagens ungdomar). Ganska skönt att inte vara hemma när det är konsert i frihamnen (på frihamnen?), de brukar ju flytta in i mitt vardagsrum (som om jag har fler rum). Via ljudvågor.

En nackdel med att blogga via telefonen är att man inte har någon som helst översikt av vad man skrivit. Vilket kan vara bra om man ska använda sig av parenteser. Med detta reserverar jag mig för eventuella fel i texten. (Dessutom kan jag inte stava längre)