Oprivatliv

Jag läste precis en notis i GP, om den planerade utökningen EU-datalagringsdirektiven. De befintliga direktiven följer inte Sverige till punkt och pricka. Enligt direktiven ska SMS och mail sparas, men det vill inte de svenska politikerna tycker att det inkräktar på medborgarnas privatliv. Jag håller med politikerna.

De planerade tilläggen innebär att Googlesökningar ska sparas. I upp till två år. Detta för att kunna jaga de som sysslar med barnporr.

Det är ju bra att de jagar förbrytare. Men jag gillar inte riktigt metoden. Jag tycker inte att målet kan helga vilka medel som helst. Jag må vara paranoid. Jag tycker nämligen inte om att information sparas. Automatiskt. Allt som någon kan se, kan alla se, med rätt kunskap eller pengar. Och information är, som bekant, lockande för folk med makt.

Jag blir lite rädd när sådana inskänkningar ens övervägs. Tänk ett steg längre. (Eller läs 1984 eller Kallocain) Vill vi verkligen har fler personliga saker i händerna på andra?