Jag och min kollega Bibbi (härlig kvinna) pratade lite löst om feghet. Jag sa att jag ju är väldigt feg, så jag ska väl inte säga något om andras fegheter. Då kollade Bibbi konstigt på mig och sa att hon kunde räkna upp ganska många saker jag gjort som pekar på motsatsen (två exempel vad min "möhippa" i nakenklänning och min snabbresa till stockholm).
Jag tänkte då efter lite. Det händer ju att jag gör sådant. Tänker efter, alltså. Och då kom jag lite till insikt. Kanske är jag inte väldigt feg. Kanske är jag bara lite feg. Och lite bekväm. Men inte mycket. Inte väldigt. Bara lite.
Kanske var det precis vad min dröm ville säga mig. Om man nu tror att drömmar kan vilja säga något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar