Luften gick ur och jag satte mig ner igen

Jag var så nära nu. Men jag kom av mig. Det föll bort. Vad var det jag skulle säga? Vad var det jag skulle fråga?

Men uträttat idag: blankett till deklarationen finns i mina ägor, på tisdag ska jag till vårdcentralen.

Och sedan bli allt bra. Som varje dag. Som varje kväll. Då jag vet. Jag vet att det löser sig. Att allt bara är inbillning. Att jag är stark och klarar av vad som helst.

Sedan vaknar jag.