Växlande målnighet och risk för regn

Idag är det måndag på en tisdag. Rent logiskt borde det vara den värsta dag som finns. Men jag tror inte det är det. Det är ju vår. Fortfarande.

Jag drömde att jag körde bil. Jag var bra på det. Ganska härlig känsla; att vara bra på något man inte trodde man kunde. Sådana vill jag ha fler av.

Sökes: härliga känslor.

Jag önskar att jag kunde cykla till jobbet. Det är klart att jag kan cykla till jobbet. Men jag önskar att det inte var så långt.

Vilken fantastisk helg jag har haft. Vi har haft. Alla har haft. Ja, i alla fall jag. Sol och vänner. Det är väl allt man behöver. (Förutom pengar, mat, sömn...) Och det kommer fler helger. Mer sol. Kanske inte fler vänner, men mer tid med de jag har. Och då kommer allt bli bra. Det är ju så det funkar. Allt bli bättre på sommaren (eller i morgon).

Igår putsade jag ett fönster (tre to go). Och jag anföll min läskiga källare. Den var inte så läskig. De flesta lådorna var ju tomma. Och de som inte var tomma innehöll en hel den spännande saker. Som att shoppa. Fast gratis. (Nu kommer jag ju till nästa hinder: hur ska jag få plats med sakerna i min lägenhet? (köpa en till hylla!(jag tror att jag tror att hyllor gör mig lycklig)))

Men vilken fantastisk helg det var! (Jag tänker upprepa det tills det verkligen hjälper)

Det är som en liten tagg nu (bättre än rivjärn). Taggar är inte farliga, så kanske denna gång!