Förberedelsestadiet

Som den enstöring jag (ofrivilligt) blivit ska jag gå på klubb själv. Nervöst är det. Ändå känns det ganska naturligt. Gör inte alla det någon gång ibland?

Nu torkar mitt nagellack, därför fick jag en stund över till detta. Egentligen har jag inget att dela med mig av. Jag får väl dela med mig av sådant jag inte ska dela med mig av. Som till exempel att jag har ont i magen (nervositet eller mens). Och att jag har vatten i öronen.

En sak jag faktiskt kan dela med mig av, som kanske till och med kan vara av intresse, är lite information angående adoptioner. Informationen kom jag över från en kollega som går i dessa tankar (det är alltså inte jag som är sugen på att skaffa mig en parvel). Följande saker vet jag om adoption: det tar ungefär tre år (!) att få sin unge, det kostar över 100.000, är man över 40 när man ansöker om adoption måste man gå med på att eventuellt ta emot ett sjukt eller äldre barn. Dessa tre fakta gör mig lite upprörd. Hur tänkte de där?

Nu har mina naglar torkat. Tror jag.