Jag kan inte påstå att jag tar mig själv på allvar mer, när läkaren än en gång upprepar att det handlar om tankekraft och "vi måste bara kämpa oss genom den här jobbiga perioden".
Vi? Period? Kraft? Bara?
Och sedan får hon mig att lova att städa lägenheten. Jag tror inte vi förstår varandra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar