Emma hyllar

Idag vill jag hylla bananen.

Det tog långt upp i tonåren för mig att lära mig uppskatta denna fantastiska frukt (som egentligen är en ört) på riktigt.

Som mycket litet barn åt jag banan, det gör väl de flesta barn, om jag då tyckte det var gott vet jag inte. Men sedan fick jag för mig att sluta. Jag tyckte konsistensen var konstig, och smaken mjölig. Men under denna tid som icke-bananätare önskade jag att jag var bananätare. Och nu, sedan flera år tillbaka, är jag åter en bananätare.

Det som gör bananen så fantastisk, enligt min mening, är främst tre saker: smaken, mättnaden och formen. Smaken är olik all annan, den är mjuk och söt, men ändå lite fräsig med viss beskhet. Mättnaden man känner efter en banan siljer sig från mättnade efter äpple eller apelsin. Bananen känner mer fyllig i magen. Och det bästa av allt; formen. Bananens form påminner om formen på ett annat älskat "föremål", den har en glad gul färg, ett ordentligt skal som skyddar den när den ligger i väskan, skalet tas lätt bort från fruktkötter och kladdar inte alls.

Finns det någon frukt som banan?