Helt plötsligt klarnade det en stund.

Jag tror att jag har tappat bort ganska många cd-skivor. Det kom jag att tänka på nu, när jag kände att det var dags att beställa en eller annan Thåström-cd. Jag vet inte riktigt vilka jag har, eftersom de inte står i min hylla. Och heller inte fanns i den stora kassen med cd-skivor (det fanns bara de preskriberade skivorna). Vart kan de bra ha tagit vägen?

Tvn går i bakgrunden och just nu är det reklam. Hörde precis "bli årets konsument och vinn fantastiska [kan ha varit "fina" eller "otroliga"] priser". Jag tror inte jag vill bli utsedd till "årets konsument" hur jävla fina priser man än kan få. Jag tror att jag skulle skämmas om jag blev utsedd till "årets konsument". Jag skäms redan nu över att vara konsument.

Kolla, jag hittade några ord!

Idag låter min frys konstigt. Kanske är det för att den inte blivit avfrostad. Och inte kommer det hända i dag heller. Stackars frys.

Snön i min blomlåda är borta, och jag har längre ingen ursäkt att ha kvar den lilla ljusslingan. Men jag tror den får vara kvar ändå. Det ser ju ganska mysigt ut. Resten av julen ska jag nog försöka göra något åt. Och det borde inte vara så svårt, med tanke på att det är högs tio prylar som är julrelaterade.

Tulpanerna på bordet lovar mig någon form av vår, och det tycker jag är att luras. Hela februari är ju kvar. (Det där gjorde lite ont)

Nu tror jag att jag ska kliva in i min dusch. Få lite kalluft i ansiktet och varmvatten över kroppen. Sedan kanske min dag kan börja. Det vore ju på tiden (vad har vi sagt om att säga så, Emma?).

Det finns bara is nu. Len som sammet.

Jag letar efter de där vardagliga och inte så skrämmande orden. De där orden som bär fram en text som ska läsas med lätt hjärta. Jag letar efter en bäck som rinner lite långsammare. Efter ett vattenfall som inte är så högt.

Allt som landar framför mina fötter är stenar och grus. Sandpapper under händerna. Och jag vet att när jag kommit härifrån kan jag inte gå tillbaka.

(Jag ska ta jakten vidare till min drömmar. Och där ska jaken bedrivas ljudlöst och utan någon annans vetskap. Det är så jag vill ha det)

Lite mindre ljus

Jag tog en promenad förut. Det var ungefär fyra timmer sedan jag kom hem. Jag har fortfarande inte tinat helt. Kanske valde jag fel jacka.

En av anledningarna att jag inte är så aktiv här är att jag inte kan hitta orden. De är för utspridda och tunna. En annan anledning är att jag helst bara vill sova.

Men min förhoppning är att det ska gå över och allt ska återgå till det normala (och när jag skriver det inser jag att det inte räcker så). Min förhoppning är lika tunn som mina ord. Nu ska jag återgå till min soffa.

En strimma ljus och sådant

Jag drömmer så mycket nuförtiden att jag inte har tid med detta. Kanske inte låter logiskt, men det känns logiskt. I natt var det mardröm om jobbet. Jag kan ju säga att det inte var lättare för mig att komma upp då.

Det blir ingen ordning på mina hästar. Och jag börjar tappa både tålamodet och hoppet. Det är inte bra, har jag hört. Idag kanske jag ska frosta av min frys. Då kanske jag kan känna mig lite bra.

Men, för er som har lite mer kunskap i det ädla ämnet Emma, kan jag upplysa om att jag skriver lite igen. Och denna gång riktigt bra! (Så allt är inte jämngrått)

Utomhus: snö. Inomhjärns: bomull.

Under en tid har jag funderat på vart foton på mig, på the allmighty Facebook has gone. Tidigare hade jag strax över tvåhundra bilder på mig själv. När jag sedan, efter några månader, och efter att det taggats bilder lite hejvilt, var nyfiken och kollade, hade jag mindre än tvåhundra bilder. Hur gick detta till undrade jag. Självklart förstod jag, ganska snart, att ingen hade ätit upp dem, utan att någon har tagit bort bilder. Men nu är min fråga, som allt detta orerande skulle leda fram till, följande: om någon tar bort mig som vän försvinner då min tagg på dennes bilder?

Viktiga frågeställningar såhär dags. Men så kan det gå när man är insnöad i ett rött hus mitt i skogen (med reservation för överdrift).

Kanske är det nu jag kommer ta fram min lilla hårddisk, kidnappa min systers lilla dator och lägga upp den senaste tidens festligheter (och katter) på bilddagboken. Eftersom jag inte har så mycket annat för mig. Och det är ganska trevligt, ändå.

Men precis när jag skrivit det tappade jag helt lusten. En stor suck undanslapp mina läppar och jag började istället fundera på vad jag ska ha för rubrik på detta, mer eller mindre, innehållslösa inlägg. Dessutom är jag mycket sugen på ett glas vatten. (Nackdel med hus; det är ju flera steg till närmaste vattenkran)

Gott nytt

Det var inte igår jag skrev här, inte. Det var ju faktiskt inte ens i år. (Och lite skäms jag för den förskräckliga stavningen i mitt senaste inlägg (upptäckte det dock för sent för att orka göra något åt saken))

Jag är tillbaka i landet Vinter, efter att ha varit i staden Regn i två dagar. Så länge jag kan hålla mig inomhus, eller i en bil med rumpvärme, tycker jag att 20 minusgrader är helt okej. Idag är det dock nästan sommar; 14 minusgrader.

Det där jag skrev i förra inlägget, om att lägga upp bilder på bilddagboken, har inte riktigt hänt. Men min mening är att det ska hända. Någon gång.

Tanken går fortare än handen.