Kvällsältandet

För det mesta är min lägenhet ostädad. Inte så att det är skitigt på golvet och äckligt i handfatet. Utan mer en stökighet. Min lägenhet är stökig. Mestadels av tiden. Och när den är det har jag svårt att koncentrera mig på sådana saker som att sy, baka, göra huvudbonader med mera. Jag tycker inte riktigt att min tid ska gå åt till sådana förströelser utan att tiden först vigts åt städning. (Vad detta beror på och om det är nyttigt eller inte ska jag vid detta tillfälle inte beröra) Så mestadels av tiden går jag alltså runt och borde städa. Men eftersom städing är så mycket tråkigare än att sy, baka eller göra huvudbonader så städar jag inte. Eller syr, bakar och gör huvudbonader. (Vad jag gör istället ska jag vid detta tillfälle inte beröra) När jag väl får ett infall att städa, och infallet är nog långvarigt för att det ska bli gjort ordentligt, så kan jag riktigt gotta mig i den nystädade lägenheten. Triumfen som infinner sig när jag får se min lägenhet i hela dess städade prakt få inspirationen att falla som regn över mig. Glad i hågen hänger jag mig åt att sy, baka eller göra en huvudbonad. Och, det som oundvikligen hör till; stökar ner lägenheten.