Bortförklaring och Emma och sjukvården del sjuttiofjorton (The End (hopefully))

Det finns så ofantaligt mycket jag hade velat skriva här. Men jag har inte riktigt haft tid. Och nu är det inte riktigt aktuellt längre (och jag har fortfarande inte riktigt tid). Det är ju lite tråkigt.

Men jag har inte för avsikt att sluta med detta. Absolut inte. Det är bara en lite downperiod för min blogg. Häng kvar, så ska det nog komma en upperiod inom ganska kort.

En sak jag inte kan låta bli att nämna, trots att jag egentligen borde ha annat för mig, avslutningen på mitt gynekologäventyr (del 1, del 2, del 3).

I går fick jag äntligen besöka gynekologen. Jag vill ju inte säga att det är kul att besöka gynekolog, men så nära kul som det var, kan det knappt bli inom sjukvården. När jag väl fick en ny tid, fick jag en tid hod en manlig gynekolog. Detta tänkte jag mycket nogrannt igenom. Vad jag har förstått så undviker många kvinnor just manliga gynekologer. Kanske vill de inte ha en främmande karl grävandes mellan benen (men en kvinna är okej?), men man skulle kunna säga att jag varit i den situationen förr. Och är ganska van. Så jag såg ingen anledning att byta till en kvinna. Och ni anar inte vad glad jag är att jag inte bytte! Vilken rolig gynekolog! Inte bara proffesionell och nogrann, utan även ganska skojfrisk. Han bjöd på anekdot innehållande manliga string. Han jämförde letandet efter rätt åkomma i mitt underliv med CSI. Alltså: gynekologäventyret slutade tillslut ganska bra (om nu pillret jag fick fungerar...).

Emma och sjukvården del sjuttiotretton

Jag har ju aldrig riktigt trott på det där med Gud. Men om det nu skulle vara så att han fanns så är jag säker på att han just i detta nu straffar mig för mitt okristliga leverne. Äntligen hade jag ju hittat en gynekolog jag var välkommen hos. Blir det då självklart så att jag gå och får mens en vecka förtidigt? Jo, det kan jag lova att det blir.

Men jag gör ett nytt försök nästa vecka.

Det här huset skulle jag kunna tänka mig att äga:

(Mycket onödigt påstående)

Jag vill bara säga...

... att jag inte är lika mossig som min blogg ser ut att vara. Jag ser mig som en omossig människa. Min blogg är däremot en mossig blogg. Men å andra sidan. Jag är ju ingen blogg, och det är ju min blogg. Så varför skulle jag vara mossig bara för att min blogg råkar vara det?

Emma och sjukvården del sjuttiotolv

Äventyret att få tag i en gynekolog fortsätter.

Förra veckan försökte jag återigen ringa nummret som skulle gå till Brämaregårdens gyn. Och hamnde på majornas. Inte var det telefontid, heller. Så jag talade in ett meddelande. Senare under dagen hade jag ett meddelande på mitt telefonsvar. Tydligen har jag ringt rätt nummer, men det har blivit fel någon annanstans. Och telefontiden är tisdag och onsdag 8-9.30.

Idag är det onsdag och klockan åtta ringde jag. "Vi kan inte ta emot fler samtal just nu" Jag ringde igen. "Vi kan inte ta emot fler samtal just nu" "Vi kan inte ta emot fler samtal just nu" "Välkommen till Majornas gynekologiska mottagning" What? Jag ringde igen, kanske slog jag ändå fel på en siffra. "Välkommen till Majornas gynekologiska mottagning". Jaha. Jag får väl skita i "min" gynmottagning och besöka Majornas, så jag knappade in mitt nummer.

Och blev uppringd!

Och fick en tid!

Woho, jag ska få gå till en gynekolog! Äntligen!

Pyssel (fast för ganska länge sedan)

Morgonens förvåning

Ibland har även jag svårt att hantera min styrka.



(Ja, de ligger på bordet. In your face!)