Då var det tags att lämna Göteborg, och alla festivalande ungdomar med tillhörande gummistövlar, för att vila upp mig i de djupa skogarna i norr (läs: Värmland). Jag sitter nertryckt i ett tåg som i skrivande stund lämnar centralen. I Hallsberg ska jag byta. Färdig med tågåkandet beräknar jag vara tio i tio. Eller, SJ beräknar. Vilket översatt till normal tid är någon gång mellan tio och elva.
Som sällskap på tåget har jag telefonen. Telefonen är ett bra sällskap. Om det inte är så att det visar sig vara ingen teckning alls när vi lämnat Göteborgs trygga famn. Risken är stor. Därför har jag även med en banan, två apelsiner, en bok och en tidning. Med andra ord är jag väl förberedd. På det mesta.
Den senaste tiden har jag varit bortskämd vad gäller tåg. Jag har åkt X2000 mellan Göteborg och Stockhlom. En väldigt fördelaktig resa. Rymliga säten, eluttag, platsbokning och tre timmar utan byte. Nu ska jag åka i fyra timmar, byter en gång och får sitta i mån av plats. Precis som vanligt dödligt folk.
Så, varför sitter jag då på ett tåg till Kristinehamn? Ja, det kan man undra. Kanske är det för att slippa frestelsen att besöka Way out West. Kanske är det för att slippa min ostädade lägenhet. Kanske är det för att jag vill sakna John lite extra. Kanske är det för att min syster fyllt år och det vankas kalas.
You decide.
2010-08-13
2010-08-10
En gång till
Jag känner att jag vill hylla något. Men jag antar att hyllandet inte ska vara krystat. Inte ske på beställning. Om jag inte vet precis vad som ska hyllas, så ska jag heller inte hylla något.
Däremot kan jag spendera några minuter på att skriva om att jag skulle vilja hylla något. Kvantitet för kvalitet.
Det är det däringa Kulturkalaset här i Göteborg nu. Förr kallades det Göteborgskalaset. Sedan bytte de namn. Hur det var innan de bytte namn vet jag ej, men i år har de i alla fall skrapat ihop en hel drös intressantheter. Lite för många för någon som jobbar heltid och har ett enormt sömnbehov. Jag satsar på att avklara det i morgon och på onsdag. Missa vad missas vill. Jag har annat i mitt liv än Kulturkalas. Typ jobb (känns som om jag sagt det förr?).
Däremot kan jag spendera några minuter på att skriva om att jag skulle vilja hylla något. Kvantitet för kvalitet.
Det är det däringa Kulturkalaset här i Göteborg nu. Förr kallades det Göteborgskalaset. Sedan bytte de namn. Hur det var innan de bytte namn vet jag ej, men i år har de i alla fall skrapat ihop en hel drös intressantheter. Lite för många för någon som jobbar heltid och har ett enormt sömnbehov. Jag satsar på att avklara det i morgon och på onsdag. Missa vad missas vill. Jag har annat i mitt liv än Kulturkalas. Typ jobb (känns som om jag sagt det förr?).
Centrerat
Jag har börjat jobba igen. Semestern tog slut. Hur det nu gick till. Jag är inte överrens med tiden. Som vanligt. Det är inte ens någon idé att jag går in på det här med att tiden går långsamt när man har tråkigt. Det har avhandlats många gånger. Kanske för många gånger. Och alla gånger i något form av hopp att det skulle ändra på något. Jag säger bara:
Tidhelvete, gå inte så jävla sakta!
Annars är det lugnt.
Nej. Det där var väl inte planerat. Jag tänkte vara sansad och inte klaga på tiden. Jag tänkte skriva något nytt och fräscht. Så gick det med den saken.
Tidhelvete, gå inte så jävla sakta!
Annars är det lugnt.
Nej. Det där var väl inte planerat. Jag tänkte vara sansad och inte klaga på tiden. Jag tänkte skriva något nytt och fräscht. Så gick det med den saken.
2010-08-03
Från skyttegraven
Nu sitter jag i bilen från Hässleholm. Mellan mig och min syster ligger påsen. Påsen med godis. Min hjärna har en fight med smaklökarna och magen. Jag blir alldeles trött. Det är ansträngande att ignorera skiten ur godisarna. Men kanske bra träning. För min odiciplinerade hjärna.
Jag borde sysselsätta mig med något. Typ njuta av det fina landskapet, twittra, kolla på SVT Play eller blogga. Sova har jag redan gjort. Och prata kan jag inte, då de andra sover just nu. Eller, ja, pappa sover ju inte. Han kör.
Kanske borde jag lära mig att sticka. Eller virka. Det skulle passa mig.
Jag borde sysselsätta mig med något. Typ njuta av det fina landskapet, twittra, kolla på SVT Play eller blogga. Sova har jag redan gjort. Och prata kan jag inte, då de andra sover just nu. Eller, ja, pappa sover ju inte. Han kör.
Kanske borde jag lära mig att sticka. Eller virka. Det skulle passa mig.
2010-08-02
Just det...
... Jag hittade Klippotekets hårspray. På ICA Maxi. I Hässleholm. Jag ska njuta av den. Varenda droppe av den!
Just det...
... Jag hittade Klippotekets hårspray. På ICA Maxi. I Hässleholm. Jag ska njuta av den. Varenda droppe av den!
Nästan i annat land
Nu sitter jag i en lägenhet i Tyringe, utanför Hässleholm, i Skåne. Det Känns lite otippat. Det är inte vilken lägenhet som helst heller, det är min systers lägenhet.
Så kan det vara.
Här i Tyringe är nog inte husen så dyra. Och de flesta verkar prata skånska. De fenomenen är ju ganska naturliga, men ändå för mig främmande. Jag får helt plötsligt lust att köpa ett stort slutet hus, och ägna all min lediga tid på att rusta upp det. Denna lust försvinner dock i takt med att jag skriver det. All min lediga tid på renovering av ett hus i en liten by, nära en liten stad? Skulle inte tro det.
En annan lust jag känner är att äta godis. Detta kan bero på att jag började bilresan hit med äckligt mycket godis. När jag kom ut till bilen så var det ju bara där. Jag hann inte sätta upp mitt försvar mot det. Så nu har de intagit hela mig. De där godisarna. Varför gör de så? Ligger i bakhåll. Attackerar mig med byxorna nere. I morgon ska jag ta tillbaka marken. I morgon ska godisarna få känna att de lever. Jag ska ignorera skiten ur dem!
Så kan det vara.
Här i Tyringe är nog inte husen så dyra. Och de flesta verkar prata skånska. De fenomenen är ju ganska naturliga, men ändå för mig främmande. Jag får helt plötsligt lust att köpa ett stort slutet hus, och ägna all min lediga tid på att rusta upp det. Denna lust försvinner dock i takt med att jag skriver det. All min lediga tid på renovering av ett hus i en liten by, nära en liten stad? Skulle inte tro det.
En annan lust jag känner är att äta godis. Detta kan bero på att jag började bilresan hit med äckligt mycket godis. När jag kom ut till bilen så var det ju bara där. Jag hann inte sätta upp mitt försvar mot det. Så nu har de intagit hela mig. De där godisarna. Varför gör de så? Ligger i bakhåll. Attackerar mig med byxorna nere. I morgon ska jag ta tillbaka marken. I morgon ska godisarna få känna att de lever. Jag ska ignorera skiten ur dem!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
