Oooops...

En lördag gick (nej, jag cyklade) jag hem till Sara. Hon hade kalas. Sedan åkte några av oss från Sara. Jag hade lite andra kläder på mig då och skulle helt plötsligt gifta mig. Detta blev jag påmind av idag. Av just Sara. Hon hade nämligen hittat detta på djungeltrummn.se:



(Jag försökte lägga in det som en länk först, för jag tänkte att det är så man ska göra. Men det gick visst inte så bra. Tänk om, tänkt rätt!)

Under den fantastiska 80-tals luggen

I morse vaknade jag och kollade på klockan. Klockan visade tjugo över sju. Jag undrade lite vilken dag det var. Och varför jag var vaken. Och varför jag sov. Och kunde verkligen inte förstå vilken dag det var! Det var tisdag. Jag hade visst sovit lite för länge. Ungefär två timmar för länge. Så jag cyklade till jobbet. Och blev blöt. Mycket blöt.

Nu är jag torr och mitt hår är platt. (Många dimensioner där, du!)

Igår var jag däremot ganska bra. Jag beställde böcker från Adlibris (bra?), jag bokade ABF-kurs (bra?), jag "lagade" mat (det var väl kanske inte så bra som jag trodde). Jag skötte det mesta ganska snyggt. Utom just insomnandet, som aldrig riktigt infann sig (förrän någon gång när min väckarklocka ringt en stund).

Jag har verkligen lust att lägga upp bilder här mer frekvent. Men jag vet inte riktigt vad man lägger upp för bilder på en blogg. Kanske kan någon hjälpa mig med detta? Några tips? (Jag avböjer alla tips om att lägga upp bilder på min frukost, redan nu, med anledning av att min frukost alltid ser likadan ut.)

Jag har inte lärt mig än. Jag är inte van. (Det här ska nog gå fint, ska ni se)

Och nu vill jag upplysa om att det regnar, jag kunde inte sova särskilt bra i natt, jag är på jobbat, jag vill hellre vara hemma, jag åt fiskpinnar till lunch, jag har lite ont i magen, det finns ett svagt ljus vid horisonten och det ska jag utnyttja så småningom, man kan få ont i huvudet av att inte sova, man kan också få ont i huvudet av andra orsaker, jag vill ha katt, man kan uppenbarligen skicka sms via skype, efter jobbat ska jag till apoteket, jag och verkligheten är inte vänner för tillfället.

Annars då?

God natt då. (Eller god kväll, för inte fan är det natt!)

Om en liten stund ska jag gå och lägga mig. Jag skulle ljuga om jag sa att det är för att jag är trött (vilket löjligt uttryck!).

I morgon börjar jobbet och slutar livet.

Nej, så illa är det inte. Jag tror jag hyser ett försiktigt hopp till framtiden. Det där hoppet jag alltid har. Det där "i morgon blir det bra"-hoppet. (Som följs av "idag blev det inte alls bra"-besvikelsen)

Det här blev inte alls som jag tänkt mig. Det mesta faktiskt. Men jag badar mina vinflaskor i badkaret (för att känna att jag lever?). Och dricker mitt te.

Nu ska jag lansera en idé som, teoretiskt, skulle lösa två av mina största problem; brist på harmoni och ökande kroppshydda. Bristen på harmoni kommer till stor del av att jag aldrig kan slappna av i mina stackars hjärnsubstanser (tror jag (hoppas jag)) och den ökande kroppshyddan beror på brist på träning. Alltså: jag sparar allt ältande, grubblande, funderande, all onödig hjärnaktivitet som skapar disharmoni och kanaliserar det i en eller två mycket intensiva avfrustreringspromenader i veckan.

Det lät inte alls lika bra nu som när jag var ute och avfrustreringspromenerade förut.

Men jag måste ge mig kredit för denna dag. Trots att jag var ute och härjade igår och jag hela dagen har vetat att jag ska upp löjligt tidigt i morgon för att jobba har jag skött mig fint. Jag gick upp (bara det, liksom!) och åt frukost. Bra frukost. Jag gjorde mig ordning och packade en liten kasse med bok, högskoleprov filt och vattenflaska. Sedan tog jag min fantastiska cykel (som för övrigt möjligtvis ska ta mig till jobbet i morgon) och cyklade till en kaj. Där satt jag och läste den goda boken, och gjorde del ett av ett gammalt högskoleprov. Delen med diagrammen. Sedan cyklade jag hem. Lagade mat. Åt mat. Tittade på tv, men bara lite. Tittade på lite dvd. Konverserade med Bettan. Gick ut och avfrustreringspromenerade. Kom hem. Duschade. Åt lite till. Diskade. Satte mig här. Det är väl en ganska bra dag (under omständigheterna (som uppenbarligen är väldigt omständiga))

Fast det jag är mest nöjd med idag är mitt tålamod. Bra, Emma. Bra.

Nu tog mitt te slut och det blev sängdags. Typiskt! Vi som hade det så trevligt här. Jaja. Vi får väl fortsätta en annan dag.

En trevlig dag i solen:

Den verkligt sista utposten

Jag tänkte först att jag skulle skriva att mina fyra semesterveckor har gått fort. Men det är väl självklart, eller hur? Det vet ju alla att semesterveckor går fort. Det jag istället kan skriva är att denna helg (min sista som semesterfirare) har gått onaturligt fort. Jag blir lite rädd. Är det så korta helger är?

Men snart är det Way Out West. Och det gör mig glad. Och snart är det jul. Vilket också gör mig glad. (Jag hörde talas om att man ska leva i nuet för att få harmoni. Jag säger bullshit!)

Idag ger vädret oss sol. Då ska vi vara tacksamma. Det är vi. Jag ska skriva färdigt detta, sminka mig, dricka upp mitt te, sedan ska jag ut och vara tacksam. Jag fick ju säkert fyra soldagar under min semester. Detta kanske till och med är den femte. Jag är tacksam! Tack vädret!

Jag undrar vart jag ska vara tacksam. Kanske tar jag mig till någon kaj och är tacksam. Tittar ut lite över "havet". Och läser en god bok (ja, faktiskt, jag brukar ju läsa onda böcker, men denna gång har jag börjat med en god bok).

Här ska jag bo när jag blir stor: